o vilt så granna r

Sitter framför datorn o försöker åstadkomma något relevant via tangentbordet, Tina sitter breve o skrålar o hojtar.
Fan vet vad som tagit åt henne, Hon är inne på mina territorier o nosar, d,v.s  hon har okuperat stereon fått för sig att bränna någon form av blandskiva. Spelar högt o vilt så grannarna skruvar sig i sina sängar.

Sånt är livet, snart snor hon väl datorn också

Dra ut tidens tand ur SLs giriga käftar!

Fick lite bra tips av någon vis man /kvinna angående hur man skall komma ikapp tiden.
Läraryrket var en lysande idé,  Har dock en känsla av att det kan ha sina drawbacks ( med tanke på hur stygg man själv kunde vara på den tiden ).
Vilken Hebbe! mailaddress?
Skrik till om tidsmaskinen dyker upp på tradera eller blocket nån gång.
Ett annat hett tips för att vinna tid är att ställa sig utanför Naturkompaniet på Hantverkargatan o vänta på 3ans buss.
Det finns små lysdiodsiffror som upplyser om att bussen anländer om 5 minuter, men busshållplatsen är magisk.
Blinkettiblink o helt plötsligt står där 7 minuter. Någon okänd lyckofé har gett en 2 minuter extraliv.
en varning skall utfärdas dock, I Landstingsparken där breve bor Timesnatcherstroll ( ni känner nog till o har råkat ut för dom förut, så närmare redogörelse vad gäller dessa spar vi till annan gång ). Emmellanåt lägger dessa sin krokiga näsa i våra bestyr o blinkettiblink så har dom snott två minuter av vår tid.
Det är lite som blackjack, win some loose some.
Men tittar man på ett längre perspektiv verkar lyckofén ha störst makt o skulle man stå där, låt säga 2 dagar borde man kunna tjäna ihop en hel förmiddag.

Har också hört sägas att det längs gröna linjen skall finnas vissa stationer som besitter samma magiska egenskaper. Antar dock att det hela är en urban legend.

För såvitt jag förstår är väl SL kända för att ta lång tid.     inte ge.

Morgongymnastik

En grådassig helgdag har ej den charm den en gång hade när man var barnlös.
Minns hur man en gång i tiden kunde ligga till sen eftermiddag.
När man väl kravlat ur sängen kunde en fläskig Beapizza få värma ens bakfylletrötta lekamen.
Sen kunde man slinka ner i sängen igen.
Idag har gud fader ibland molnen spillt sin motoroljeblandade filmjölk över hela Stockholms län o ungarna bajsar skriker o bråkar.

Ändå har man det så jävla bra.

Skulle i för sig fortfarande gärna vilja ha den där pizzan

Nästannästan ikapp

Vaknade
Frukust, åtminstone bitvis åt delar av familjen
Drack nästan kaffe
Dagis, nästan i tid.
Hem o pensel, målade nästa klart.
Hann nästan hämta fyra
Post o paket
Vivo o köttbullar
5 minuter lekplats, rutchkana. Upp o ner skyndaskynda
Koka o steka,
micra gröt o hysteriskt sondmata
18:00 o Jävlar o a nåda o Bollibompa därtill
Middagen får severas efter tv´n än en gång
Oså 5 minuter bloggterapi med ungarna hängande i knävecken

Duschasaganattadiskatvättastäda
eventuellt umgås, men är nog för trött ikväll igen


Farsansäger alltid att jag är född en kvart för sent.
När i helvete ska man komma ikapp?

Om inte vore imorgon

Hemkommen och
Hoppsan bajstorkning

Evert är ett kokkärl

Idag har livet återfött sin vanliga lunk.
Det här med pigghet måste varit en freak accident, Pigs were flying o.s.v
Här i huset händer ej mycket.
På pluskontot kan sägas att Lisa bajsar modellera (istället för grön filmjölk).
På minuskontot kan sägas att kåken fortfarande är omålad på vissa fläckar.
Ungarna sover.
Tina är på kalas.

Var ute på Kamikazeuppdrag tidigare idag.
Har bestämt mig för att kåken ska målas utan onödiga inköp av byggställningar o annat krafs, Vilket lett till ett antal ytterst provisoriska hemmabyggen.
En toppsäkring i gavel som endast självmordsbenägna kan förstå att uppskatta.
Ett säkringssystem med firningsåttor, karbiner o knopar jag inte visste fanns.

Hade en bild i mitt huvud av att jag skulle kunna se lite cool ut när jag dinglar där i taknocken.
Det som satt käppar i hjulen är att man kanske inte vill offra glidarstassen när man målar kåk.
Alla potentiella målarkläder finns i Hälsingland p.g.a utrymmesbrist i vårt nya stora hus.
Funderade ett tag på att måla naken men nu när hösten är här känns även det orealistiskt.
Nuvarande målaruniform är gamla bomullskalsonger utan resår, utanpå det min fars gamla badbyxor o som kronan på verket en av Tinas gamla Tshirts.
Om jag nu skulle trilla ned vad fan skulle denna stass leda till för tanke banor på akuten?

Om inte   Oppssssan111

Petsson målar

Har hängt på fasaden idag.
Oppsan jäevlar måsterusa


d

Har fortfarande inte kunnat svälja förtreten över att datorjäveln snodde vad jag åstadkommit under kamp ångest o.s.v.
Ok  skriver i ärlighetens namn inget av större värde för mänsklighetens överlevna, men dockl.
Är ensam vaken och i gränslandet mellan sänglängtan och
Ja vad fan mer?
Skitsamma här sitter jag.
Ville så gärna få påpränt mina sjuka drömmar om Özz Nujjen i bar överkropp i kontemplation med norrländska jägare på ett öde Kalhygge.   men ösckent länger.
På nåt vis tar det musten ur en när datorn är dum mot en.

Råkade ögna igenom vad jag skrivit precis o man kan nog lätt få uppfattning att jag haft någon form av homoerotisk dröm, men så är verkligen ej fallet. Drömmen hade mer med ugglekräks att göra, vilket ej är något som sparkar igång mina cylindrar.
Stödordar upp drömeriet (mest för min egen skull skit io läs om det blir långtråkigt).

Näe öcskent dä häller.

Gonatt

Som en tjuv om natten

Varför i Helvete ska denna jävla maskin sno hälften av vad man skriver ????!!!
Var tog Özz Nujjen, Pluto o min osthyvel vägen?
Måhända är det Rappakalja jag skriver, men det är min Rappakalja.
Villgärna ha tillbaks eländet jag skrivit.
ELAK på dessa maskiner som  o.sv
orker ej bråka mer borta är borta

Knark i gröten?

Helt plötsligt drabbas man av en ny känsla.
Idag på jobbet satt jag intet ont anande med ett berg papper,
Vände på ett, la två underst, flyttade runt det mesta, från pärm1 till pärm2, och sedan lite senare samma sak en gång till fast i omvänd ordning.
Efter en dryg timmes så kallat arbete märkte jag att något förändrats.
Jag gjorde helt plötsligt framsteg i mitt Sisyfosslit. Saker hände, ett o annat blev slutfört och någon form av framsteg nåddes.
Nästa sak som blev uppenbar var att man var pigg!
När fan hände det senast!
Jag rusade runt som en adrenalinstinn tok o drog igång ena projektet efter det andra,
17 bollar i luften!  Kung på kontoret!  Master of the Hålslag!

Numer har känslan mattats o man är tillbaks på ruta 1,
En gäspande pösmunk håglöst stirrande framför sig, medans ungarna river kåken (idag igen).
Man sitter i soffan och undrar vad fan som hände.
Amfetamin i frukostflingorna?
Eller valium i morgonkaffet till vardags?
Hoppas på det senare, det skulle innebära att pigghet vore ett normaltillstånd för mig, Svindlande tanke!
Risken är dock att det jag upplevt  idag var en slump, en tillfällighet.
Kanske sullade Gud till det när han delade ut dagens morgonhumör, blandade ihop korten på något vis.
Medans jag utförde storverk på kontoret låg kanske Karolina Klyft på höjdhoppsmattan o sov.
Vad vet jag.
Ni som sett Awakenings kanske förstår hur jag kände det.



Blott en dag o ett ögonblick jag sänder

Tänk att världens goaste barn kan va så vrånga om
nugrinasdet igen
Höres

Jag ska sladda en annan gång

Tänkte lägga in lite Göteborgsbilder.
Men när väl både tid o lust finnes så saknas sladd.
När ska den förbannade digitala tidsåldern ta slut?
Jag tycker vi alla skall enas och kämpa för det sladdlösa samhället!
Såg nyss "Upp till kamp på tv´n så det kan hända att man blivit en smula färgad.
Inte undra på att 68 Vänstern resignerade till slut när deras barn blivit en bunt egocentrerade bloggare som endast upprörs 1,5 meter usb kabel saknas för stunden.
Skitsamma, Göteborg var bra. Erik hamnade i spinn X antal gånger.
Lek o Bus land var en inomhusklätterställning i storlek av skandinavium.
När vi väl var på plats var Erik så in i Helvete exalterad att han totalt förlorat kontrollen över sina kroppsfunktioner.
Om ni tänker er att Energizerharen varit diagnostiserad som ett bokstavsbarn och och överdoserad på uppåttjack så liknade han en buddastaty i jämförelse med Erik.
Erik försvann frustande som en vildhäst in bland rördelar, rep o rutchkanor.
5 minuter senare återkom han slokörad.
I sin iver hade alla hans normala kroppsbehov fått stå till sidan för hans behov att härja.
Dock fick han bittert erfara att man ej alla gånger är herre över sin kropp.
Kort sagt. Han hade skitit på sej.
Med papper o en vilja av stål löste vi tillsammans dessa hinder och Erik kunde fortsätta sitt Här(j)tåg.

3 timmar senare återfanns en metamorfoserad (säg va ni vill alla biologer som känner för att messershmitta nu) lugn o harmonisk Erik i andra änden av lokalen

Åså gick en da till

Pröva lyfta datorn nu men den satt fast.
Hade tydligen geggat fast i skrivbordet med en snus som lim.
Händer inget särskilt om dagarna får man va glad för dom små överaskningarna.

I övrigt kan berättas att Lisa hade premiär på "riktig" dagisdag idag, d.v.s Varken jag eller Tina stod o tryckte bakom nått hörn i inväntan på eventuella katastrofer. Vi var på jobbet båda två. Lisa bortlämnad bortom vår kontroll.
Lite ruskigt faktiskt o en känsla av förlust o saknad kan anas om jag anstränger mig o känner efter. Jag antar att det är ytterligare en navelsträng som slitits ur ens buk. jag gissar att det kommer hända fler gånger innan resan nått sitt slut.
Lisa verkade dock tämligen likgiltig när man stod o ropade heejdå med glättig bäbiskonfigurerad röst, ivrigt vinkandes.  Totalt nonchad.  Fan, betyder man ingenting  otacksamma unge.
Erik har samma tendenser. När jag hämtade honom från Hälsingland, efter år o dar kändes det som, så stod man där med öppna armar. själv lullar han förbi med ett "Jomentjenare va står du där o ser dum ut för" ansiktsuttryck.
Man får va glad för de få kramar som bjuds.
Men men, oxfilé var dag ska ju smaka skit det med så man får va glad för det lilla o surt sa räven o.s.v.

Annars är de fint
Hade

Dravell

Klockan är mitt i natta, Tänkte sätta mig o se om det kan komma något kreativt flygande genom mina fingertoppar.

Tror det sket sig men skriver lite ändå för det är nåt bra på stereon.
Har fastnat i Lastfm fällan.
Detta är ohållbart, Det enda jag kan komma på att skriva om är att jag inte har nåt att skriva om.
Om jag skiter att skriva något mer torde ni upptäcka att jag inte har något att skriva om.
Vilken fantastisk plan

Gonattt

Ett stycke smuts i etern

Så har bubblan spruckit till slut.
Nu skall man än en gång leva bland er vanliga dödliga.
Började jobba 3´dje September.
Det kändes som när man var liten o sommarlovet tog slut.
Första dagen var en glädje.
Man åkte kommunalt, tittade på allt o alla, stod ivägen, gick i otakt med alla ens medresenärer, blev skitglad när man fick en gratistidning vid spärrarna.
Tjo o tjim vad kul det var att träffa alla kollegor. Att prata o ha utbyte med vuxna, Uppdatera sig på allt som hänt.

Det tog tre dagar.
För färgen på kinderna att försvinna. Nu är man återigen ett anonymt ansikte i den grå massan.
Ljuset har plötsligt fått en ny färg.
Helt obemärkt har man gått från att tro på en tillfällig regndag till att hoppas på en dag med solsken.



Satan vilket jävla dravvel jag skriver!
Egentligen mår jag skitbra!
Solen skiner, Lisa är sjuk men långt ifrån dödligt, Bara tillräckligt sjuk för att jag ska få va hemma o gotta mej.

Det finns ändå något vackert med vemod, så man får väl ta sig friheten att hänge sig åt vemodet emellanåt.
Tanken är väl någonstans med en blogg att man ska få möjlighet att gräva ner sig riktigt djupt i sin egen navel.
Egentligen var nog tanken bakom denna blogg att fästa ned alla passerande ögonblick på pergament.
Med tanke på att jag har en minneskapacitet jämförbar med en miniräknare från 70 talet
kändes det en smula sorgligt att inse att Erik blivit fem år och åren som passerat förvandlats till ett töcken.
Ett problem jag dock har är att hänge mig åt uppgifter med mål o mening.
Istället för att måla huset bloggar jag, Istället för att skapa ett samtidsdokument ägnar jag mig åt navelskåderi.

seriössammanfattningoredogörelseföljerdocknu.
Tina jobbar ihjäl sig.
Erik nyss hemkommen från Hälsingland.
Lisa sjuk.
Jag sitter framför datorn o funderar på hur jag skall avsluta det här
 

I Vrånga

Det regnas , det jobbas,  O däremellan går man mest o väntar på att det ska sluta regna.
Skulle det nån gång sluta regna torka upp o bli något sånär målningsbart så är det inte så förbannat kul o måla kåken heller.
Lite småle just nu.

Filtsula fat handgranat!

Jävvlarimej fulla huset med målningshjälp.
Halva Norrland kom i karavan för att måla våran kåk ( nåja Micke Johanna Svärmor o Ella iallafall).
Titta ut!
Ställa sig med en pensel i detta blask går ju ej.

Har hört att lägenhetspriserna har sjunkit nu.

Göteborg was a blast!

Töcken res hä var!
Prövar o skriva igen.
Vi har Sebastian i helgen o just nu är alla ungar uppe på övervåningen, de underlättar faktiskt bloggandet när ungarna härjar med varran.
Istället för att terrorisera mej.
Sitter här o undrar var jag ska börja.
Hur kommer det sig att ju mer man vill berätta desto mindre blir skrivet?
Antar att det kanske är lättare att svamla om nonsens än att skriva något vettigt.

Återkommer lite senare när inget hänt så kan jag berätta om det istället

åter

Lisa bråkar såjag lägger ner innan jag börjat

RSS 2.0