Måndagsnjutningo Söndagsplåga
Nu sitter man här på småtimmarna o smyger igen.
Lisa spydde för en halvtimme sen så man borde få nån timme fritid nu innan nästa spya landar.
Ungen ser ut som om nån skjutit hagelbössa mot henne.
Hon har verkligen drabbats av sjuka med stort S.
Erik fattade ju i vanlig ordning aldrig att han var sjuk o tuffade på i vanlig ångloksfart.
Lisa är det värre med, spyr snörvlar o gnyr.
Igår var en tuff dag för familjen Elfwing-Ljunglöf.
Lördagsnatten ägnade Tina åt att vårda barn, Själv söp jag ner mig för min fars skull (han tjuvgifte sig hemligt på gammeldagarna o bjöd till kalas i helgen).
Försökte hålla familjefanan högt men min 96 åriga farmor la sig efter mig (blir en smula orolig att blivit alltför bortklemad här i fjollträsk, min kropp skulle behöva ett träningsläger med stor dunk o vänner från dom djupa skogarna).
Både Tina o jag var redigt stukade på Söndagsmorgon.
Efter obligatorisk släktturné bar det av mot stockholm i en nerlastad överpackad understyrd skitbil.
Lisa grinade o hade ont.
Erik grinade o ville inte hem.
"Du får ju komma tillbaks en annan gång, Hassela står kvar" försökte Tina
"Dä ä inte säkert, det kanske blir utrotat" böla Erik "Då vill jag bli utrotad jag å" spädde vår dramakung på.
Vi hann väl åka en mil ungefär innan explosionen kom. Lisa briserade med sån kraft att jag är förvånad över att rutorna inte trycktes ut ur kadetten.
Att det kan rymmas såna enorma mängder kräks i en så liten kropp trotsar alla fysiska lagar.
Vi inser att vi inte kan sitta 35 mil dränkta i begagnad magsyra.
Erik blir naturligtvis överlycklig när han inser att vi blir tvungna att vända
" Jaa BRA Lisa" vrålar han.
2 timmar senare prövar vi igen, 4 timmar senare, mitt i natten anländer vi äntligen vårt hus som välkomnar oss med en inomhustemperatur på 14 grader.
Helgen är äntligen över o vardagen får ta vid
Lisa spydde för en halvtimme sen så man borde få nån timme fritid nu innan nästa spya landar.
Ungen ser ut som om nån skjutit hagelbössa mot henne.
Hon har verkligen drabbats av sjuka med stort S.
Erik fattade ju i vanlig ordning aldrig att han var sjuk o tuffade på i vanlig ångloksfart.
Lisa är det värre med, spyr snörvlar o gnyr.
Igår var en tuff dag för familjen Elfwing-Ljunglöf.
Lördagsnatten ägnade Tina åt att vårda barn, Själv söp jag ner mig för min fars skull (han tjuvgifte sig hemligt på gammeldagarna o bjöd till kalas i helgen).
Försökte hålla familjefanan högt men min 96 åriga farmor la sig efter mig (blir en smula orolig att blivit alltför bortklemad här i fjollträsk, min kropp skulle behöva ett träningsläger med stor dunk o vänner från dom djupa skogarna).
Både Tina o jag var redigt stukade på Söndagsmorgon.
Efter obligatorisk släktturné bar det av mot stockholm i en nerlastad överpackad understyrd skitbil.
Lisa grinade o hade ont.
Erik grinade o ville inte hem.
"Du får ju komma tillbaks en annan gång, Hassela står kvar" försökte Tina
"Dä ä inte säkert, det kanske blir utrotat" böla Erik "Då vill jag bli utrotad jag å" spädde vår dramakung på.
Vi hann väl åka en mil ungefär innan explosionen kom. Lisa briserade med sån kraft att jag är förvånad över att rutorna inte trycktes ut ur kadetten.
Att det kan rymmas såna enorma mängder kräks i en så liten kropp trotsar alla fysiska lagar.
Vi inser att vi inte kan sitta 35 mil dränkta i begagnad magsyra.
Erik blir naturligtvis överlycklig när han inser att vi blir tvungna att vända
" Jaa BRA Lisa" vrålar han.
2 timmar senare prövar vi igen, 4 timmar senare, mitt i natten anländer vi äntligen vårt hus som välkomnar oss med en inomhustemperatur på 14 grader.
Helgen är äntligen över o vardagen får ta vid
Kommentarer
Postat av: Melissa
hehe jobbigt..
Trackback
